Hög tid

Insektsögda konsumentfötter rasslar hungriga över butiksklinkers. Fyller korgar med allt de inte behöver tills listan är tom. Hastar skuldtyngda omvägar förbi de frusna pappmuggsfingrarna under filtberget. Ta aldrig ögonkontakt!

Den spruckna högtalaren uppmanar till  att inte  stanna i värmen, och skjutdörrarna går väsande igen bakom en självpåtagen brådska.

En flock jurister med svarta vingar sitter uppflugna i domkyrkoparkens almar. Gör sig redo för den kommande vågen av bodelningar och smulor, skärvor av liv att picka i sig och sprätta runt. 

Köerna slingrar. Köerna putsar marken blank. Köerna har sina regler om avstånd som skall vara tillräcklig och närhet som är alltför intim. Ta aldrig ögonkontakt!

Massan är inte grå utan bjärt av funktionsplagg som aldrig kommer närmare naturen än löftet om en motionsslinga. Dunfodrade bolster lämnar axlar varma och midjor bara i tuggummimoln av frukter som aldrig växt. Stora terränggående fossilslukare berättar mumlande om landsvägar som aldrig beträds. Välkomnande kransar anskaffas till dörrar för att berätta för grannar om vänner som inte kommer på besök. Bärs med paketkassar i helighet och hetsig hast.

Parkeringshusens tunnklädda antihjältar far som övergivna plastpåsar mellan härlighet och hemsökelse. Byter sina varor i sin egen kommers, smusslar öppet med påsar och paket. Ta aldrig ögonkontakt! Se bort, se förbi, se genom dem som inte är en del de sandade trottoarerna. Halka inte på de oskrivna fläckarna av ruttnande is. Kliv in i ledet av rasslande konsumentfötter över fuktiga butiksklinkers. Fall in i rytmen och ta aldrig någonsin ögonkontakt!