lördag 19 april 2014

Vad jag tänker om ton



Viljan att förklara, att bli hörd och förstådd kan bli så stark. Men kanske är jag inte missförstådd. Kanske har jag uttryckt mig illa, kanske har vi motsatta åsikter, kanske har jag fel. Jag vill ändå använda mina egna ord för att säga vad jag tycker. Och vad jag inte tycker.

Jag tycker att om en person uttrycker sig på ett dåligt sätt så rättfärdigar det inte att en annan person gör samma sak. Om någon i en diskussion om politik börjar klanka ner på mitt utseende menar jag att jag bör låta bli att ge igen med samma mynt. Idioter drar ner dig till sin nivå och slår dig med sin erfarenhet.

Jag bryr mig inte om motståndarens känslor här. Vad jag däremot bryr mig om är frågan i sig, som jag menar kan bli lidande om debatter kring den förs på en pajkastande sandlådenivå.  För mig är frågan viktigare än så.

Jag kan förstå att man blir arg. Jag kan förstå att man kan handla i affekt. Jag förstår att det kan kännas empowering att ge igen med samma mynt. Jag går hellre in med kritik mot en människas åsikt eller retorik. Inte deras utseende eller andra egenskaper som är irrelevanta för frågan. Jag tror inte strider vinns så och jag tror inte motståndare tystas så.

Jag vänder mig också mot alla typer av hot om våld och sexuellt tvång som ett retoriskt grepp mot en motståndare. Även om det bara är ord och används metaforiskt känner jag stort obehag när retoriken blir sådan.  

En sak jag ofta ser är att när människor ger igen och debatten blir full av personangrepp så kränker man ofta oavsiktligt andra grupper. Att kalla någon för sinnessvag är att nedvärdera människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Ofta är det funktionsnedsättningar som används för att nedvärdera sin motståndare, men det kan också vara fysiska attribut, könstillhörighet eller annat. Man ger sig då på sidor hos personen som de inte kan rå för, eller gör jämförelser med grupper som om de grupperna vore sämre. Jag är emot det.

En annan sak jag har starka åsikter om är bedömning av människor. Jag menar att vi är en mängd saker, och att reducera människor till sitt utseende är att tappa dimensioner. Jag är motståndare till ett poängsystem där människor bemöts som treor eller sjuor och där man skall hålla sig till sin liga. Ragga på vem du vill, ragga med respekt, och var beredd på att ta ett nej.

Jag tycker inte att kvinnan skall tiga i församlingen. Jag tycker inte att kvinnor har ansvar för mäns känslor eller beteende. Jag tycker inte att kvinnor måste vara bättre än män. Däremot tycker jag att vi alla har ett personligt ansvar för vilka vi väljer att vara och att vi bör vara så bra personer vi kan.

Det är så jag tänker. Eller känner. Eller kanske både och.